Tillskottsnäring är en ersättning som kan fungera som en del i barnets övriga kost efter 6 månaders ålder då man börjar ge smakportioner , framför allt för de barn som inte får bröstmjölk.
Välling, som ju är en väldigt svensk produkt, är en mjölk- och cerealieblandning med tillsatta vitaminer och mineraler som kan ses om en måltid i sig.

Det finns inga undersökningar som tyder på att probiotika kan vara skadligt för friska fullgångna spädbarn. Flera studier visar dessutom att bröstmjölk, som är barnets bästa mat, innehåller olika stammar av probiotika. Även ESPGHAN, som är en europeisk expertgrupp i barnnutrition,  menar att tillsatt probiotika i små barn kost är säkert att ge i normala doser.

Två kliniska studier har visat att ammade barn som fått bröstmjölk med hög nivå av fukosylerade HMO, som 2'FL, hade en lägre risk att drabbas av diarré orsakad av Campylobacter jejuni eller enterotoxigena E. coli. Även moderat till svår diarré av alla orsaker var mindre frekvent hos dessa spädbarn.
 

Referenser:
 

1. Morrow AL, Ruiz-Palacios GM, Altaye M, Jiang X, Guerrero ML, Meinzen-Derr JK, et al. Human milk oligosaccharides are associated with protection against diarrhea in breast-fed infants. J Pediatr. 2004 Sep;145(3):297-303.
2. Newburg DS, Ruiz-Palacios GM, Morrow AL. Human milk glycans protect infants against enteric pathogens. Annu Rev Nutr. 2005 Jul;25:37-58.

Vid födseln är barnets immunförsvar fortfarande omoget. En skyddande kommensal tarmflora är en av de viktigaste faktorerna för mognaden av barnets immunförsvar. Amning är känd för att etablera fördelaktiga tarmbakterier hos spädbarn.

Referenser:

1. Martin R, Nauta AJ, Ben Amor K, Knippels LM, Knol J, Garssen J. Early life: gut microbiota and immune development in infancy. Benef Microbes. 2010 Nov;1(4):367-82.
2. Walker WA. Intestinal colonization and programming of the intestinal immune response. J Clin Gastroenterol. 2014 Nov-Dec;48 Suppl 1:S8-11.
3. Rodríguez JM, Murphy K, Stanton C, Ross RP, Kober OI, Juge N et al. The composition of the gut microbiota throughout life, with an emphasis on early life. Microb Ecol Health Dis. 2015 Feb;26:26050.

Forskning har visat att brösmjölksuppfödda spädbarn har en hög nivå av  goda bakterier, såsom bifidobakterier. Spädbarn som ammats av sekretormödrar med högre nivåer av 2-fukosylerade HMO, såsom 2'FL, i bröstmjölken hade en högre nivå av fördelaktiga bifidobakterier och lägre nivåer av Streptokocker i jämförelse med spädbarn av icke-sekretormödrar

Referenser:

1. Collado MC, Cernada M, Baüerl C, Vento M, Pérez-Martínez G. Microbial ecology and host-microbiota interactions during early life stages. Gut Microbes. 2012 Jul-Aug;3(4):352-65.
2. Rodríguez JM, Murphy K, Stanton C, Ross RP, Kober OI, Juge N et al. The composition of the gut microbiota throughout life, with an emphasis on early life. Microb Ecol Health Dis. 2015 Feb;26:26050.
3. Davis JC, Lewis ZT, Krishnan S, Bernstein RM, Moore SE, Prentice AM et al. Growth and morbidity of Gambian infants are influenced by maternal milk oligosaccharides and infant gut microbiota. Sci Rep. 2017 Jan;7:40466.
4. Lewis ZT, Totten SM, Smilowitz JT, Popovic M, Parker E, Lemay D et al. Maternal fucosyltransferase 2 status affects the gut bifidobacterial communities of breastfed infants. Microbiome. 2015 Apr;3:13.

Forskning tyder på att HMO stärker immunförsvaret huvudsakliga på 4 sätt:

• Främjar tillväxten av goda tarmbakterier
• Förhindrar patogena bakterier från bindning till tarmväggen, vilket minskar deras förmåga att infektera barnet
• Stärker tarmbarriärfunktionen, som kan förebygga patogenbindning till tarmcellerna
• Direkt modulera immunförsvaret, vilket hjälper till i utvecklingen av immunsystemet

Referenser:

1. Bode L. Human milk oligosaccharides: every baby needs a sugar mama. Glycobiology. 2012 Sep;22(9):1147-62.
2. Sela DA, Mills DA. Nursing our microbiota: molecular linkages between bifidobacteria and milk oligosaccharides. Trends Microbiol. 2010 Jul;18(7):298-307.
3. Jantscher-Krenn E, Bode L. Human milk oligosaccharides and their potential benefits for the breast-fed neonate. Minerva Pediatr. 2012 Feb;64(1):83-99.
4. Eiwegger T, Stahl B, Schmitt J, Boehm G, Gerstmayr M, Pichler J et al. Human milk-derived oligosaccharides and plant-derived oligosaccharides stimulate cytokine production of cord blood T-cells in vitro. Pediatr Res. 2004 Oct;56(4):536-40.

2'fucosyllactos (2'FL) och lakto-N-neotetraos (LNnT) är bland de 10 mest förekommande oligosackariderna i bröstmjölk, som tillsammans utgör mer än 75% av de totala HMO. Intressant är att 2'FL, en fukosylerad HMO och LNnT, en icke-fukosylerad HMO, är bland de mest undersökta HMO

Referenser:

1. Bode L, Jantscher-Krenn E. Structure-function relationships of human milk oligosaccharides. Adv Nutr Int Rev J. 2012 May;3(3):383S-91S.
2. Austin S, De Castro CA, Bénet T, Hou Y, Sun H, Thakkar SK et al. Temporal change of the content of 10 oligosaccharides in the milk of Chinese urban mothers. Nutrients. 2016 Jun;8(6):346.
3. Smilowitz J, Lebrilla C, Mills D, German J, Freeman S. Breast milk oligosaccharides: structure-function relationships in the neonate. Ann Rev Nutr. 2014 Jul;34(1):143-69.

HMO, den tredje största komponenten i bröstmjölk, syntetiseras av bröstkörteln och bildar därmed en naturlig del av bröstmjölk.

Referenser:
 

1. Jantscher-Krenn E, Bode L. Human milk oligosaccharides and their potential benefits for the breast-fed neonate. Minerva Pediatr. 2012 Feb;64(1):83-99.

Mer än 150 unika typer av HMO har hittills identifierats. De klassificeras i 3 olika kategorier beroende på deras slutliga position: nämligen fukosylerade HMO, såsom 2'FL; icke-fukosylerade HMO, såsom LNnT; och sialylerade HMO, såsom 3'SL

Referenser:
 

1. Bode L, Contractor N, Barile D, Pohl N, Prudden AR, Boons GJ, Jin Y, Jennewein S. Overcoming the limited availability of human milk oligosaccharides: challenges and opportunities for research and application. Nutr Rev. 2016 Sep;74(10):635-44.
2. Smilowitz J, Lebrilla C, Mills D, German J, Freeman S. Breast milk oligosaccharides: structure-function relationships in the neonate. Ann Rev Nutr. 2014 Jul;34(1):143-69.

Mängden och variationen av oligosackarider i bröstmjölk är unik och finns inte i bovin mjölk eller mjölk från andra bondgårdsdjur. Nivåer av oligosackarider är mer än 100 gånger högre i bröstmjölk än i komjölk; också antalet och typerna av oligosackarider i bröstmjölk är mer varierade jämfört med komjölk.

Referenser:

1. Bode L. Human milk oligosaccharides: every baby needs a sugar mama. Glycobiology. 2012 Sep;22(9):1147-62.
2. Urashima T, Taufik E, Fukuda K, Asakuma S. Recent advances in studies on milk oligosaccharides of cows and other domestic farm animals. Biosci Biotechnol Biochem. 2013 Mar;77(3):455-66.