Mer än 150 unika typer av HMO har hittills identifierats. De klassificeras i 3 olika kategorier beroende på deras slutliga position: nämligen fukosylerade HMO, såsom 2'FL; icke-fukosylerade HMO, såsom LNnT; och sialylerade HMO, såsom 3'SL

Referenser:
 

1. Bode L, Contractor N, Barile D, Pohl N, Prudden AR, Boons GJ, Jin Y, Jennewein S. Overcoming the limited availability of human milk oligosaccharides: challenges and opportunities for research and application. Nutr Rev. 2016 Sep;74(10):635-44.
2. Smilowitz J, Lebrilla C, Mills D, German J, Freeman S. Breast milk oligosaccharides: structure-function relationships in the neonate. Ann Rev Nutr. 2014 Jul;34(1):143-69.

Mängden och variationen av oligosackarider i bröstmjölk är unik och finns inte i bovin mjölk eller mjölk från andra bondgårdsdjur. Nivåer av oligosackarider är mer än 100 gånger högre i bröstmjölk än i komjölk; också antalet och typerna av oligosackarider i bröstmjölk är mer varierade jämfört med komjölk.

Referenser:

1. Bode L. Human milk oligosaccharides: every baby needs a sugar mama. Glycobiology. 2012 Sep;22(9):1147-62.
2. Urashima T, Taufik E, Fukuda K, Asakuma S. Recent advances in studies on milk oligosaccharides of cows and other domestic farm animals. Biosci Biotechnol Biochem. 2013 Mar;77(3):455-66.

HMO, de komplexa strukturerna som är unika för human bröstmjölk, är strukturellt olika från de mindre komplexa oligosackariderna som galakto-oligosackarider (GOS) / fruktooligosackarider (FOS) som för närvarande tillsätts till modersmjölksersätningar. HMO har flera strukturspecifika fördelar och ger mer fördelar för immunförsvaret än GOS / FOS

Referens:
 

1. Bode L. Human milk oligosaccharides: every baby needs a sugar mama. Glycobiology. 2012 Apr;22(9):1147-62.
2. Comstock SS, Li M, Wang M, Monaco MH, Kuhlenschmidt TB, Kuhlenschmidt MS et al. Dietary human milk oligosaccharides but not prebiotic oligosaccharides increase circulating natural killer cell and mesenteric lymph node memory T cell populations in noninfected and rotavirus-infected neonatal piglets. J Nutr. 2017 Jun;147(6):1041-7.
3. Goehring KC, Marriage BJ, Oliver JS, Wilder JA, Barrett EG, Buck RH. Similar to those who are breastfed, infants fed a formula containing 2′-fucosyllactose have lower inflammatory cytokines in a randomized controlled trial. J Nutr. 2016 Dec;146(12):2559-66.
4. Hoeflinger JL, Davis SR, Chow J, Miller MJ. In vitro impact of human milk oligosaccharides on Enterobacteriaceae growth. J Agric Food Chem. 2015 Mar;63(12):3295-302.

HMO är en unik bioaktiv komponent av human bröstmjölk, som syntetiseras av bröstkörteln. De har en komplex struktur bestående av 5 byggstenar, nämligen glukos, galaktos, N-acetylglukosamin, fukos och sialinsyra. Alla HMO innehåller laktos som kärnelement i ena änden och huvudsakligen fukos- eller sialinsyror vid den andra terminala positionen. Däremellan kan oligosackarider förlängas och förgrenas med upp till 15 olika strukturer av galaktos och N-acetylglukosamin för att skapa små eller stora HMO.

Referenser:
 

1. Bode L. Human milk oligosaccharides: every baby needs a sugar mama. Glycobiology. 2012 Apr;22(9):1147-62.
2. Bode L. Human milk oligosaccharides: prebiotics and beyond. Nutr Rev. 2009 Nov;67(suppl_2):S183-91.

För närvarande finns det inte mycket evidens för om graviditetstiden har en signifikant effekt på HMO som finns i bröstmjölken. En ny studie visade att totalt sett HMO i preterm bröstmjölk inte skiljer sig från bröstmjölken till fullgångna barn, sett under amningsperioden.

Referenser:
 

1. Kunz C, Meyer C, Collado MC, Geiger L, Garcia-Mantrana I, Berua-Rios B et al. Influence of gestational age, secretor, and Lewis blood group status on the oligosaccharide content of human milk. J Pediatr Gastroenterol Nutr. 2017 May;64(5):789-798.

Olika miljöfaktorer påverkar sannolikt HMO i bröstmjölk. Det finns bevis från en studie i Gambia, vilket visar att ammande mammor under regnperioden producerade betydligt färre HMO jämfört med amning under torrperioden. Denna miljöpåverkan kan bero på säsongsskillnader i näringsstatus och kost bland dessa ammande kvinnor.

Referenser:
 

1. Davis CC, Lewis ZT, Krishnan S, Bernstein RM, Moore SE, Prentice AM et al. Growth and morbidity of Gambian infants are influenced by maternal milk oligosaccharides and infant gut microbiota. Sci Rep. 2017 Jan;7:40466.

Forskning har visat att mängden och typen av HMO i bröstmjölk speglar moderns blodgrupp. Den relativa förekomsten av fukosylerade HMO bestäms av närvaron av flera fukosyltransferas enzymer som kodas av sekretorn och Lewis-generna. Majoriteten (80%) av kvinnorna runt om i världen är sekretors som kan syntetisera ett överflöd av 2-bundna fukosylerade HMO, inklusive 2'-fukosyllaktos (2'FL)

Referenser:
 

1. Blank D, Dotz V, Geyer R, Kunz C. Human milk oligosaccharides and Lewis blood group: individual high-throughput sample profiling to enhance conclusions from functional studies. Adv Nutr. 2012 May;3(3):440S-9S.
2. De Leoz M, Gaerlan S, Strum J, Dimapasoc L, Mirmiran M, Tancredi D et al. Lacto-N-tetraose, fucosylation, and secretor status are highly variable in human milk oligosaccharides from women delivering preterm. J Proteome Res. 2012 Aug;11(9):4662-72.
3. McGuire MK, Meehan CL, McGuire MA, Williams JE, Foster J, Sellen DW et al. What’s normal? Oligosaccharide concentrations and profiles in milk produced by healthy women vary geographically. Clin Nutr. 2017 May;105:1086-100.
4. Sprenger N, Lee LY, De Castro CA, Steenhout P, Thakkar SK. Longitudinal change of selected human milk oligosaccharides and association to infants’ growth, an observatory, single center, longitudinal cohort study. PloS One. 2017 Feb;12(2):e0171814.

Nivån av totala HMO verkar minska under amningsperioden. HMO varierar mellan 20 - 25 g / liter i kolostrum och 5 - 15 g / l i mogen bröstmjölk. 1,2. Nivåerna av några av de mest förekommande HMO, såsom 2'-fukosyllactos (2'FL) och lakto- N-neotetraos (LNnT), är högst i kolostrum och minskar under amningsperioden.

Referenser:
 

1. Zivkovic A, German J, Lebrilla C, Mills D. Human milk glycobiome and its impact on the infant gastrointestinal microbiota. Proc Natl Acad Sci. 2010 Mar;108 Suppl 1:4653-8.
2. Bode L. Human milk oligosaccharides: every baby needs a sugar mama. Glycobiology. 2012 Sep;22(9):1147-62.
3. Austin S, De Castro C, Bénet T, Hou Y, Sun H, Thakkar S et al. Temporal change of the content of 10 oligosaccharides in the milk of Chinese urban mothers. Nutrients. 2016 Jun;8(6):346.
4. Sprenger N, Lee LY, De Castro CA, Steenhout P, Thakkar SK . Longitudinal change of selected human milk oligosaccharides and association to infants’ growth, an observatory, single center, longitudinal cohort study. PloS One. 2017 Feb;12(2):e0171814.

Amning har förknippats med minskad risk för diarrésjukdomar och infektioner i luftvägarna hos spädbarn. HMO kan delvis vara förklaringen till denna skyddande effekt som finns i bröstmjölk. Evidens tyder på att HMO i bröstmjölk spelar en viktig roll för att stimulera barnets immunförsvar.

Referenser:
 

1. Horta BL, Victora CG. Short-term effects of breastfeeding: a systematic review on the benefits of breastfeeding on diarrhoea and pneumonia mortality [internet]. World health organisation; 2013 [cited 2017; Dec 11]. Available from http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/95585/1/9789241506120_eng.pdf.
2. Victora C, Bahl R, Barros A, Franca G, Horton S, Krasevec J et al. Breastfeeding in the 21^st century: epidemiology, mechanisms, and lifelong effect. Lancet. 2016 Feb;387:475-90.
3. Bode L. The functional biology of human milk oligosaccharides. Early Hum Dev. 2015 Nov; 91(11):619-22.
4. Donovan SM, Comstock SS. Human milk oligosaccharides influence neonatal mucosal and systemic immunity. Ann Nutr Metab. 2016 Jan;69(Suppl. 2):41-51.
5. Newburg DS, Ruiz-Palacios GM, Morrow AL. Human milk glycans protect infants against enteric pathogens. Annu Rev Nutr. 2005 Jul;25:37-58.
6. Morrow AL, Ruiz-Palacios GM, Jiang X, Newburg DS. Human-milk glycans that inhibit pathogen binding protect breast-feeding infants against infectious diarrhea. J Nutr. 2005 May;135(5):1304-7.

Endast 1% - 2% av HMO absorberas i tarmen och når cirkulatoriska systemet, då barn saknar de enzymer som är nödvändiga för att bryta ned HMO. Därför når majoriteten av HMO den nedre delen tarmen oförändrad, där de till viss del fermenteras av goda bakterier och direkt eller indirekt stärker barnets immunförsvar.

Referenser:
 

1. Rudloff S, Kunz C. Milk oligosaccharides and metabolism in infants. Adv Nutr. 2012 May;3:398-405.
2. Bode L. Human milk oligosaccharides: every baby needs a sugar mama. Glycobiology. 2012 Sep;22(9):1147-62.
3. Donovan SM, Comstock SS. Human milk oligosaccharides influence neonatal mucosal and systemic immunity. Ann Nutr Metab. 2016 Jan;69(Suppl. 2):41-51.