Allergi
Överkänslighet mot mat är uppdelad i immunologiska reaktioner (födoämnesallergi) och icke immunologiska reaktioner (födoämnesintolerans).
Födoämnesallergi
Födoämnesallergi innebär att ett ämne (vanligtvis protein i maten) påverkar kroppens immunförsvar på ett sådant sätt att IgE-antikroppar bildas och det uppstår symtom. Om immunförsvaret inte är inblandat talar man om födoämnesintolerans. Ett exempel på intolerans kan vara avsaknad av enzym för att bryta ner mjölksocker (laktos) i tarmen. Laktosintolerans innebär att man kan få ont i magen eller symtom från mag- tarmkanalen om man äter mat som innehåller laktos. Det drabbar sällan små barn och de flesta kan tåla mindre mängder laktos utan symtom.
Födoämnesallergier uppstår ofta redan under det första levnadsåret mot de ämnen som det lilla barnet kommer först i kontakt med. Utvecklingen av reaktioner är kopplad till mognad av mag- tarmkanalen, men också till många andra faktorer, både kända och okända. Man har i dagsläget inget bra svar på varför allergierna uppstår men det är väl känt att ärftligheten spelar stor roll. Födoämnesallergi drabbar ca 6- 8% av alla barn i Skandinavien. Det är vanligare hos barn som också har eksem.
De vanligaste födoämnesallergierna hos barn är mjölk, ägg, fisk, vete, nötter, jordnötter och soja.
Näringsämnen att tänka extra på för de allergiska barnen
Om livsmedelsurvalet blir begränsat kan det också vara svårt att få i sig den nödvändiga energi och näring som behöves, framförallt för en växande individ. Om man är allergisk mot en eller flera födoämnen, ställs det ännu högre krav på maten, speciellt vid allergi mot basfödoämne, till exempel mjölk, ägg, vete och fisk. Om någon i barnets närhet känner sig orolig för att kosten inte täcker behovet kan det vara bra att koppla in en dietist som kan ge råd. Ett barn med allergier har samma önskemål och längtan som alla andra efter god mat, och tänk på att små barn har ett behov att få vara "som alla andra" - även i när man äter.
Komjölksproteinallergi
Komjölksproteinallergi är den vanligaste födoämnesallergin hos små barn, omkring 2- 3 % drabbas. Allergin börjar ofta när barnet börjar med tilläggskost, men barnet växer vanligtvis ifrån symptomen vid 3- 4 års ålder
Maten
Om barnet diagnostiseras med komjölksproteinallergi måste ALLA produkter som innehåller komjölkprotein uteslutas. För det lilla barnet handlar det kanske om val av modersmjölkersättning och senare välling och gröt. Vissa barn reagerar även på proteiner som går över till bröstmjölken. Vid misstanke att barnet reagerar på komjölksproteinet i bröstmjölken, ska modern äta en mjölkfri kost. När det gäller symtomen från mag- tarmkanalen kan man se effekt efter 5- 7 dagar, medan det kan ta lite längre tid om barnet har eksem eller astma.
Efter 4- 6 veckor kan man med ledning av läkare göra en provokation. Om besvären återkommer är diagnosen oftast klar. Barn yngre än 6 månader, t.ex. kolikbarn, kan ofta provoceras redan efter 5-7 dagars strikt mjölkproteinfri kost.
Eftersom mjölk är ett baslivsmedel och att mjölk ofta ingår i många livsmedel bör man få hjälp av dietist för att gå igenom vad man kan äta och vad som ska undvikas. Det är viktigt att man inte utesluter komjölk utan att få råd om alternativa produkter.
Några korta råd om barnet ammas
Vid misstanke att barnet reagerar på bröstmjölken kan mamman testa att utesluta mjölkprodukter i sin kost under ca en vecka. Man bör också kontakta BVC, dietist eller läkare för att få mer hjälp.
Några korta råd om barnet får modersmjölksersättning
Om barnet diagnostiseras med komjölksproteinallergi, bör barnet få en special ersättning utskriven. Förstahandsvalet bör vara en höggradig hydrolyserad ersättning där proteinerna är nedbrutna så att barnets immunförsvar ej reagerar.
Althéra är en höggradig hydrolyserad modersmjölksersättning som används vid behandling av komjölksproteinallergi. Läs mer om Althéra på Nestle Health Science här
Allergi i familjen
Om föräldrar eller syskon har eller har haft allergier, har barnet större risk att utveckla allergi. Om mamman av olika anledningar inte kan amma bör man välja NAN HA som är en delvis hydrolyserad modersmjölksersättning. NAN HA stöds av mer än 15 kliniska studier och två meta-analyser. NAN HA minskar risken för atoptisk dermatit med 55% jämfört med normal ersättning för bröstmjölk, samtidigt som det ger en långsiktig förebyggande effekt.
Läs mer om GINI-studien längre ner.
Läs mer om NAN HA här.
Andra födoämnesallergier
Allergi mot ägg
Förkommer mest hos barn, och i många fall växer det bort innan barnet nått skolåldern. De mest allergiframkallande ämnena sitter i äggvitan, medan fler tål äggula. Och i vissa fall tolereras upphettat ägg i till exempel sockerkaka.
Allergi mot fisk och skaldjur
Allergi mot skaldjur (kräfta, räka, hummer , krabba) är skilt från fiskallergi och tvärtom. Musslor, ostron och bläckfisk är en egen grupp (blötdjur) och räknas inte till någon av de andra grupperna. Det innebär att man kan vara allergisk mot fisk men inte mot skaldjur och tvärtom. I vissa fall är allergi mot fisk luftburet, det vill säga att dofter från fisk som tillagas kan utlösa symtom hos barn med allergi mot fisk. Fiskallergi förekommer inte så ofta som allergi mot ägg och mjölk. Däremot har det inte så god prognos som mjölkallergi; då allergi mot fisk i barndomen sällan växer bort.
Allergi mot vete och gluten
Allergi mot spannmål ska inte förväxlas med celiaki. Även allergi mot olika spannmål förekommer, framförallt hos barn. Det är oftast vete som ger allergisk reaktion. Om vete måste uteslutas ur kosten kan inte produkter med vetestärkelse ingå utan kosten måste vara helt fri från veteprotein.
Vid glutenintolerans (celiaki) innebär det att tunntarmens slemhinna skadas av gluten, ett protein som finns i vete, råg och korn. Havre är naturligt fritt från gluten men kan ändå innehålla lite gluten på grund av kontaminering vid produktionen. Celiaki räknas som en typ av immunologisk reaktion fast kroppen inte bildar IgE antikroppar mot gluten. Många föräldrar utesluter gluten då de är rädda att barnet ska utveckla celiaki. Nyare forskning visar att barn ska introduceras gradvis med gluten i övergångskosten för att undvika utveckling av celiaki. Bröstmjölken har många fördelar, men att barnet ammas samtidigt som gluten introduceras verkar inte vara en skyddande faktor för utveckling av celiaki.
Allergi mot soja och andra baljväxter
Både soja och jordnötter tillhör baljväxtfamiljen. Allergi mot soja är inte så vanligt förekommande, men jordnötsallergi har diagnostiserats hos alltfler barn de senaste 10- 15 åren.
Sök hjälp
Om ett barn diagnostiseras med födoämnesallergi krävs det ofta stora förändringar i kost och livsstil för hela familjen. Familjen måste lära sig att vara bekant med många olika livsmedel och kontrollera om de innehåller allergiframkallande ämnen. Därför behövs det, efter en ordentlig utredning, att föräldrarna får kostvägledning från dietist med specialistkunskap i allergi.
Mer hjälp och vägledning finns på Astma och Allergi Föreningens hemsida
GINI - den största oberoende randomiserade undersökningen av allergiprevention
GINI (German Infant Nutritional Intervention Study) är den största oberoende randomiserade undersökningen av allergiprevention med olika hydroliserade modersmjölksersättningar.
Design:
2252 nyfödda barn med ökad risk att utveckla allergi (minst 1 förälder eller syskon med allergisk sjukdom).
Prospektiv, randomiserad, dubbelblind studie. Randomisering till en av 4 olika modersmjölksersättningar:
- Partiellt hydrolyserad vasslebaserad modersmjölksersättning (pHF-W / NAN H.A. 1).
- Höggradigt hydrolyserad kaseinbaserad modersmjölksersättning (eHF-C).
- Höggradigt hydrolyserad vasslebaserad modersmjölksersättning (eHF-W).
- Ej hydrolyserad komjölksbaserad modersmjölksersättning (CMF).
Den modersmjölksersättning som barnen randomiserats till användes som enda ersättningsprodukt under de första 4 månaderna om bröstmjölksuppfödning inte var tillräcklig.
Klinisk undersökning genomfördes vid 1, 4, 8 och 12 månaders ålder samt vid 3-års ålder. Frågeformulär kring hälsa, läkardiagnostiserad allergisk sjukdom, kostvanor samt exponering för tobak och pälsdjur genomfördes vid 1, 2, 3, 4, 5 och 6 års ålder.
Barn som enbart ammats i 4 månader ingick inte i analysen då syftet inte var att jämföra den eventuellt preventiva effekten mellan olika modersmjölksersättningar och bröstmjölk utan enbart mellan olika typer av modersmjölksersättningar.
Diagnoser: Allergisk sjukdom diagnostiserad av läkare (atopisk dermatit, födoämnes- allergi, allergisk urtikaria, astma och hösnuva).
Andel som fullföljt studien vid 6-årsuppföljningen: 75,6 % av hela kohorten (ITT-population) och 80,4 % av PP-population
Analys av data har skett på 2 sätt:
ITT= ”intention to treat”
Alla personer som rekryterats till studien ingår i analysen.
> För att bedöma effektiviteten av en intervention hos ”alla barn” (inkl. de som avviker från upplägget/ uppfödningsrekommendationer).
n: 2252
PP="per protocol"
Enbart data från de personer som följt uppfödningsrekommendationerna har analyserats.
För att bedöma effektiviteten av intervention hos dem som strikt följt rekommendation.
n: 988 av 1363 barn
Resultat av 6-årsuppföljningen
Preventiv effekt på atopisk dermatit
Allergisk sjukdom under de första 6 åren:
- 39 % av barnen (885/2252) fick diagnosen allergisk sjukdom av läkare under de 6 första åren.
- Atopisk dermatit var den vanligaste diagnosen (65 %).
Kvarstående skydd mot atopisk dermatit och atopiska manifestationer vid 6- års ålder.
- Signifikant reduktion av atopisk dermatit med partiellt hydrolyserad modersmjölksersättning (NAN H.A. 1), såväl i ITT-analys (20 %) som PP-analys (36 %).
Kumulativ incidens av spädbarnseksem
Förklaring
PP- Analys: n988
Endast data från de personer som följde studiernas näringsrekommendationer har analyserats.
* signifikant minskning av relativ risk (RR)
Konklusion
Partiellt hydrolyserad modersmjölksersättning baserad på vassle (NAN H.A. 1) ger minskad risk att utveckla atopisk dermatit upp till 6-års ålder, jämfört med modersmjölksersättning baserad på komjölk.
Den preventiva effekten av uppfödningen de första 4 månaderna kvarstår upptill 6-års ålder.
Effekten är signifikant i såväl PP-analys som i ITT-analys, men starkast i PP- analysen som är de barn som följt studiens uppfödningsrekommendationer.
Ingen av modersmjölksersättningarna som användes i studien visade någon effekt på astma vid 6-års ålder.
Ny uppföljningsstudie vid 15 års åldern.
Den förebyggande effekten av näring för de första 4 månaderna fortsätter så länge som 15 år, vilket visar att prevention fungerar och inte bara skjuter upp utvecklingen av atopisk dermatit.
Referenser
• von Berg A, Koletzko S, Grübl A, Filipiak‐Pittroff B, Wichmann HE, Bauer CP et al. The effect of hydrolyzed cow's milk formula for allergy prevention in the first year of life: the German Infant Nutritional Intervention Study, a randomized double‐blind trial. J Allergy Clin Immunol 2003;111:533–540.
• von Berg A, Koletzko S, Filipiak‐Pittroff B, Laubereau B, Grübl A, Wichmann HE et al. Certain hydrolyzed formulas reduce the incidence of atopic dermatitis but not that of asthma: three‐year results of the German Infant Nutritional Intervention Study. J Allergy Clin Immunol 2007;119:718–725.
• von Berg A, Filipiak‐Pittroff B, Krämer U, Link E, Bollrath C, Brockow I et al. Preventive effect of hydrolyzed infant formulas persists until age 6 years: long‐term results from the German Infant Nutritional Intervention Study (GINI). J Allergy Clin Immunol 2008;121:1442–1447.
• von Berg A, Filipiak-Pittroff B, Schulz H, et al.: Allergic manifestations 15 years after early intervention with hydrolyzed formulas – the GINI Study. Allergy. 2016 Feb; 71(2): 210–219